Hemskans tur att jag inte lovade ständig nykterhet, känns ju som det där med VM-guld är mycket närmare denna veckan. Har aldrig varit så här nära förut, för nu ska jag ju va med i laget, vilket är en grundförutsättning.

Mera Golf

Har denna veckan fortsatt med att skjuta golfbollar och för första gången så har jag träffat i hinken. Jag har faktiskt blivit så bra att jag träffar med 2 av 10 ungefär. Vadå bra? Det är ju katastrof säger ni nog,  javisst är det men kan man förbättra allt med 20% på en vecka så blir man ju livsfarlig.

Numera kan mina hundar det här med golf också, när jag skjuter så har dom gått ifrån att sitta säkra i närområdet av hinken till att lystra till "FORE". Än så länge är det ju tämligen säkert i närheten av hinken, men det ska bli mer träning på "FORE".

Har iaf varit ute och skjutit bollar ett par gånger per dag, så träning blir det.

En förbättring

Efter första veckans dystra resultat så funderade jag en hel del på vad man kunde göra. Slumpen eller vad det nu var som gjorde det gav mig iaf en bild, bilden sa att jag måste clipsa bellan. Då kan man ju bara komma fel i sidled inte i längdled.

Funderade lite hur man clipsar och tänkte tillbaka på något Claes sa i Annelund, nästa år skulle han köpa bellan med stort B, den från sensas som hade justerbar lina i sig. Drog fram min katalog och där var den, min lösning.

Men jag skulle ju göra nu och inte vänta. Sagt och gjort jag klippte till lite braid, i 2 lika långa bitar, knöt fast i bellan där fram och i koppen där bak. Jajemensan det funkade kanon, gick bara dra till det tog stopp och sen släppa, vips så var det rätt i längd..

Detta visade sig inte stämma riktigt, finns fortfarande en faktor som slår på längden, vinklen på bellan. Förbättringen är iaf avsevärd så här långt och jag kommer att spinna vidare på det här, ska lösa det här så är det bara..

Andreas ska också ha ett tack, nu mest för att han bekräftade mina teorier, jag hade redan börjat experimentet när ett mail damp ner som tipsade om exakt samma sak. Han hade använt det i flera år i sin bella.

Flera år

Så mycker är jag alltså efter i min utveckling, flera år. Tacknämligt är ju dock att han fortsatte att i samma mail fråga mig lite om hur jag bottenmetar. Än finns det alltså hopp för svenskt mete, jag är hoppet.

Ungrare

Pratade med Jola som inte alls var överraskad av mitt skjutande utan berättade att i Ungern så åker en kille ut till ett populärt karpvatten och skjuter mäsk åt dom som fiskar, det är hans sätt att hålla sig fräsch med bellan. Nu har jag dåligt med vatten nära mig där folk vill ha hjälp med att skjuta mäsk, så får nog fortsätta med mina bollar ett tag till.

Han sa också att hans kompis undrade hur han kunde lyckas så bra med waggler i WM-kvalet, han tränar ju inget menade kompisen på. Jola sa ärligt att han förmodligen tränar minst lika mycket som någon annan i Sverige. Ungraren muttrade och sa bara att man måste fiska waggler minst  3 gånger i veckan om man ska säga att man är tränad.

Fiskar också

Jag har faktiskt avverkat 2 pass i vanligt vatten sen sist. Ett med långspöt och ett med feeder. 

Efter sommarens 12-timmars i Annelund, där många många braxar lossade precis vid håven har jag funderat på hur man ska undvika det. En grej vore ju att inte fiska efter dom utan fiska mera långspö, men jag testade en ny rigg istället.

I princip samma rigg som förut men jag har nu lagt till en bit elastic, för att få en mjukare sista del av invevningen. Jag återkommer när jag är nöjd och berättar hur jag har gjort detta.

Analyserar

Under veckan gjorde jag en lite ofrivillig analys; hämtade beten till SM och på vägen hem så fick jag prova på hur fisken kan uppleva våra beten. Hurdå undrar ni säkert?

Jo, sittande i en bil i 39 graders värme med en stickande ammonikalukt som en dimma i bilen, så måste man ju helt enkelt förstå att fisken inte alltid kan vara så vänliga och äta precis när vi kommer till en pegg, öser i magott och svär över varför det inte nappar.

Man blir helt enkelt inte direkt hungrig i den lukten och värmen.

Ångest

Snabbt kopplar jag så vidare till det mest ångetsfyllda återseendet iår. Damm 5 i Rögle. Anlände med lite skakiga nerver redan till Rögle på Fredagkvällen, och var tvungen att stanna bilen och gnugga mig i ögonen. Det står massor av bilar längs vägen, och jag menar massor. Skånekillarna har alltså fixat till en fest så här innan SM tänkte jag, inte illa. Snabbt hittar jag en parkeringsplats, om än en bit att gå, småspringer ner till vattnet, och ser ett ljus strömma emot mig.

Är det så att det är ett sista försök till att få vattnet populärt tänker jag tyst? Helt ärligt så kanske det var det, för när jag kommer fram ser jag flera hundra människor runt dammen,marschaller och lampor, och folk med håvar i högsta hugg...Konstigt kan det nappa så här i mörkret tänkte jag.

Men icke sa Nicke, inte ens det här sista försöket lyckas. Flera hundra fiskare kan ju inte ha fel, det finns t.om dåligt med kräftor i dammen.

SM-Lag

Efter lite pyssel med betena så går jag ett varv runt dammarna, som sammanfaller med upptacklingen; som görs av alla sammanbitna men än så länge hoppfulla metare. Mycket riktigt så har flera av dom läst om mina golfbollar och ropar glada om än kanske inte så uppmuntrande saker till mig. Men jag vet ju det dom tydligen inte vet, det är ju inte så lätt här i Rögle.

Analyserar lite när jag ser hur och inte minst vad som plockas fram av dom olika metarna, Damm 3 är ju ganska lätt och här kommer det mest fram långspön och take-apart. Allt i olika längder, en del muttrar att dom minsann ska prata med den ansvarige liemannen, dvs han som röjde eller inte gjorde det.

Mitt fokus står till Damm 5, här där jag igår såg flera hundra fiskare kämpa för att locka upp lite kräftor. Mycker riktigt så skiljer sig det mera mellan dom olika metarna här, men man kan klart se att en del foksuerar på att fånga enstaka fiskar ute på 40 till 55 meter, medan andra redan har bestämmt sig för att det inte blir bra och fokuserar på Take-apart.

Jag analyserar inte vidare men ser att jag förmodligen hade valt den säkra approchen och inte fiskat efter "di store" eller "storsjöodjuret". Kan det va för att jag inte någonsin har fått något i dammen eller har jag lärt mig en läxa..  Är ni lärda så kan ni om det tvista..

1 timme

Är allt fiske jag hinner med att titta på. Under denna korta tid ser jag att Damm 5 inte fiskar bra, precis som jag trodde skulle ske. Det är alltid lättare att sitta ensam i ett vatten och bagga och tro att det ska bli kanon, än att som här vara 20 man.

Måste också be om ursäkt till Jan, det var inte meningen att mästra dig i 3an, det var av välmening jag gav dig lite tips. Men har insett det nu, det är ju jag som ska få tips inte ge dom, iaf inte riktigt ännu. Tränar man som du minst 2 gånger per vecka så är det ju jag som ska lära.

Ett trendbrott

Äntligen har jag förstått varför och vad som gör en bra metare bättre, iaf delvis. Det är coachen. Under flera år har ju Milo anlänt till sin pegg suttit och filat lite på solbrännan när hans coach plockat ner utrustningen från bilen, satt upp pallen vid vattnet, blandat mäsket, tacklat spöna och i princip gjort allt utom just att fiska. Det går ju onekligen ganska bra för den killen, Milo alltså.

Under SM såg jag samma sak igen, dock i en svensk upplaga, Bertil Litzell. Han har under alla åren följt sina söner runt om på tävlingar, kört dom, matat dom ja i princip gjort allt bakgrundsarbete, och jag har inte kopplat det, förrän nu. Dom är inte bättre än mig det som sklijer är Bertil, inget annat.

Ett annat exempel var Gustav Gyllbrandt, som backade upp pappa Per-Erik. Detta gav en ind-2a första dagen och ett ärorikt om än snöpligt Lag-silver.

Dra nu inte slutsatsen att jag är lika bra som Milo och att den enda som skiljer är killen som han har med sig. Men visst hade det var spännande att se han släpa ut sina grejer, blanda sitt mäsk, göra tackel och allt det där som en annan skulle gjort men ofta kanske inte gör. Undrar om inte Milo hade gjort tackel på peggen, haft kaos i carryallen,  ja allt det där som alla vi andra har och gör, om det inte vore för hans coach.

Jag är iaf helt säker på att om jag hade haft Bertil som coach då hade jag varit lika bra som bröderna Litzell är.

Undrar hur jag ska åtgärda det här, hundarna hade löst problemet galant. Men hade kanske inte vart så skoj att sitta ensam på sektionerna och fiska, med kamrater svårt sargade eller livrädda uppe i träna runt om. Får fundera på någon annan lösning, nu har jag iaf insett vad en bra coach kan göra.

Nästa vecka ska bellan fungera ännu bättre och jag kommer också att hitta ännu ett användningsområde för golfbollarna.

Följ mig du med här på nätet.

Ses i VM-truppen 2007.

Uffe