Ser nu på anmälningarna att den begränsade klassen börjar slå igenom på allvar. 13 stycken till Säffle och 12 till matchman. Vi var 12 stycken i Lidan. Det börjar puttra i landet igen, min känsla är att intresset börjar öka igen. Väntar mig ett par stycken till på Piren så ska jag blir riktigt nöjd med det här årets begränsade klass.

Vi har över 40 anmälda både till Säffle och Piren, kardull som bara för några år sedan fiskades med enbart ett par trogna metare. Trots allt så känns det som vi har nått botten och är på väg upp i deltagarantal igen.

Vi får hoppas att det här puttrandet övergår i kokande intresse.

Meteplanket

Ser nu på inläggen att folk börjar prata om SM igen, förslagen på hur man ska få ordning på arrangörsproblemen stöts och blöts. Har ingen åsikt i det där, men kan på stående fot lova att jag ordnar ett SM-ind om det inte kommer in någon ansökan. Så illa är det ju inte att arrangera en tävling, jag hjälper ju trots allt till med några varje år.

Nu pratar jag inte om att ha samma höga mål som Lasse Magnusson har med sitt arrangemang nere i Växjö, för det är enastående mycket jobb dom lägger ner där. Det viktigaste för mig är ju att det blir en tävling. Och jag ser att det kommer folk på dom jag har mina fingrar med i. Det är kul, väldigt kul.

En tanke jag har haft ett tag är om man inte skulle införa en begränsad klass på DM/SM-nivå. Allt hade ju blivit så mycket lättare att ordna då, vi behöver inte ha så långa sträckor längre för vi kan sätta olika klasser i olika vatten utan problem. Jag tror också att det hade ökat intresset för att tävla, både för dom i den enklare klassen som de mer elitbetonade.

Veckans mål

För första gången har jag nått mitt veckomål, jag har fått klart med min ved här hemma. Så jag slipper att frysa när jag ska fixa mina saker inför nästa års fiske. Jag har en hel del ideer som ska utvecklas, givetvis får du som följer mig här ta del av alla tokigheter som ska hända.

Mera Feeder

Nu i veckan har jag kastat mera feeder i hinken än någonsin. Har ställt den på 60 meter direkt och det börjar gå riktigt bra nu, ligger på i snitt 4 av 10, i hinken. Har faktiskt flyttat hinken upp till 75 meter, men där blev det svårt, väldigt svårt..

Men innan jag är nöjd så ska jag lite längre ändå. Spännande det där, man ser hur man blir bättre och bättre hela tiden, och det är ju inte svårt att ta sig tid en kvart då och då, för att kasta lite burk.

Freddan

Jag har missat en viktig detalj i min träning sa killen, fysisk träning. Jag undrade om han hade klyvt ved i hela sitt liv, men det var inte enstaka händelser han syfta på. Man måste för att kunna fokusera länge på en uppgift vara i bra kondition, sa han.

Han lovade att han skulle få upp sin genom att åka vasaloppet iår. Det kan jag lova att jag aldrig kommer att göra, men ska iaf få in mera inslag av fysisk aktivitet i min vardag. Så får vi se hur jag gör, men har ju redan några ideer. Åstrand vet, Rainman ska väckas liv i igen.

England

Freddan råkade också nämna, minst ett par gånger, att han skulle åka till England. Phil och hans årliga resa till landet med alla karpvatten skulle besökas. Festivaler med engelsmän är något riktigt, riktigt trevligt, jag vet, från mina år i Danmark. Dom där killarna är väldigt måna om att man inte bara ska fiska ihop utan hela kittet ingår, från det morgontidiga mäskblandandet, lottningen, fiske med glada tillrop. Ja inte bara glada det finns ju också lite sarkasm i dom men fortfarande med en uns av kamratlighet. När fisket och invägningen är över så ska man åka tillbaka, ta några snabba pilsner på parkeringen för att snabbt komma till matsalen och därefter är det fiskesnack.

Jag skulle kunna berätta, många roliga historier från Danmark, jag ska faktiskt ta en av dom, fast den är lite grov. Första gången vi åkte Kranz, Åstrand och jag, så skulle det givetvis snålas, vi skulle köpa beten för pengarna inte boende så vi tog husvagn. Bara det i sig har massor av roliga minnen, men iaf så på avslutningsfesten så skulle vi ha landskamp i Spoon.

Spoon

Vi såg ut som tre levande frågetecken, men dom förklarade snabbt att det är en stor grej i England. Det går till så att man tar en sked i munnen, din motståndare blundar och sänker knästående huvudet mot golvet. Väl i position så tar man i allt vad man orkar och så ska man få sin motståndare att ge upp, för att skeden gör så ont att få i skallen.Varannan gång till någon av dom ger upp.

Först ut var Kranz, vi andra skulle stå utanför för att inte få reda på ställningen sas det. Jaja, det här var en baggis, vikingar fulla med stärkande mjöd, inte skulle några Engelsmän slå oss. Plötsligt så börjar alla att skratta, och jag pratar inte försiktiga skratt det var värsta skrattböljan. Måste se roligt ut det där tänkte jag.

Näste man som åker in är Åstrand, laddad till tusen. Undrar om dom inte skrattar ännu mera nu. Fyndig som jag är föreslår jag min motståndare, Mick 'scissorhands' Hughes, att nu ska vi driva detta ett steg längre, vi ska in i bara kalsingarna. Sagt och gjort båda strippa ner i kallingarna. På den tiden var jag lite rundare så snabbt får jag iden att se ut som en sumobrottare, dom har string trodde jag, snabbt skär kallingarna i upp rumpen. Nu djävlar. Precis när vi ska in så får jag reda på att det är 1-1 och allt hänger på mig.

Vrålandes sjunger jag Sumo-sumo-sumo och springer in i salongen, undrar om det är ett sorl av beundran i början, iaf så övergår det snabbt i en vrålande hord som gapflabbar, in kommer dom 2 sista vildarna i Världen och ska tävla i Spoon.

Min kamp

Mick är dömd att börja i knästående, så snabbt sätter jag skeden i munnen. Funderar lite över hur man ska få kraft i det här, båda händerna bakom ryggen. men drar till allt vad jag orkar i skallen på Mick. Han vrider sig i smärta, jag lyckades tänkte jag, han är vek snart färdig för att ge upp. Men tusan va ont det gjorde i munnen med skeden.

Går ner på knä och blundar, pang säger det så det ekar i skallen. Djäklar va han kan det här bra, det bara ekar i skallen. Snabbt kollar jag mot Åstrand o Kranz, "ge inte upp för tusan", ropar dom. Publiken vrålar sumo-sumo-sumo. Snabbt in med skeden i munnen och ett nytt slag, han vrider sig riktigt illa nu, måste han göra så ont som jag fick. Kan ju inte va så mycket sämre tänkte jag.

Efter 5 klockrena slag i skallen på Mick så flämtar han att han minsann inte ska ge sig, lika många riktiga smällar i skallen på mig, tur man har intagit mjöd för det här var illa. Ställer mig redo med skeden i munnen, men precis när jag ska till att slå till igen, så knackar arrangören mig i sidan, vad är det nu? Snabbt tar han fram en stor jädra soppsked och drämmer till Mick i skallen med den.

Då fattar jag varför jag har så jädra ont och varför alla jädra Engelsmän skrattar så dom nästan gör ner sig.

Micke Johansson

I veckan har det hänt, jag hörde av min stora idol och förebild, från när jag började med metet. Micke Johansson som var en av eldsjälarna i Jokers på den tiden när det begav sig.

Killen som hade en kompis i England, en av ägarna på Tri-Cast. Han gav mig signaler och tips på hur stort det här verkligen var utomlands, intresset för att lära sig och veta varför man gjorde olika saker grodde med Micke.

I mitten av veckan så damp det ner ett mail från Micke. Vi växlade snabbt några och uppdaterade oss om det vardagliga, sen kom vi in på mete. Han hade stora förhoppningar på min VM-satsning, men hade plötsligt blivit alldeles kall när han såg att jag hade vart utomlands med hans klubbkompisar, Kåberg och Holst.

Jag fick lova att meningen inte var att dom skulle coacha mig nere i Ungern, han hade haft mardrömmar om det; eller som han beskriver själv.

"Såg bilden framför mig när du står vid din VM-peg och väntar på Kåberg som övertalat dig att få agera caddy, Kåberg kommer släpande på ditt spöfodral. Ramlar "stel som han är" nedför slänten rullar ut mot peggen kramandes baggen.. När du sedan öppnar rullar Holsten ut ur baggen iklädd "bästa" gåbort/förförar kostymen och spanar efter närmast placerad mäskbalja, för att uträtta sina behov i.. Pass upp!! "

I veckan ska jag ladda inför helgens fiske, jag ska till Säffle. Häng med här nästa vecka så får du reda på hur det gick.

Ses i VM-truppen 2007.

Uffe