White Acres Preston Innovation Autumn Festival

Årets roligaste fiske resa tog sin start så tidigt som i juni under klubblags VM där Phil började sin långa och ihärdiga övertalnings kampanj på mig och Anders. -: Ni måste med till England och fiska White acres! Efter några öl är man inte så svår övertalad och så klart nappade jag på erbjudandet och anmälde mig till festivalen. Anders lika så. Tyvärr fick han förhinder så det blev jag och Phil samt Phils fru Christien och deras hund Ziggy som åkte iväg på en oförglömlig resa.

Phil hade fixat flyg från Nyköping till Standstet, vidare därifrån med bil hem till Phil. Första dagen gick av bara farten. Andra dagen besökte vi den lokala fiske butiken, drack kaffe, snackade skit i någon timme och handlade lite prylar som vi behövde. På kvällen tog Phil med mig till ett fishery som heter The Gleeb. Ett ställe där endast medlemmar kan fiska, Phil var så klart det och jag åkte med som gäst.

Där fick jag för första gången testa på hur det är att meta i de dammar som man bara läst om. Enkelt tänkte jag, lite majs och lunchgeon meat så är det bara att dra… Tji fick man, Phil hade krokat i en karp innan jag han koppa i första majskornen. Men efter en stund och med lite handledning fick jag också ett par karpar. Måste erkänna att när man kom dit och kikade på de små sjöarna kändes det lite löjligt att sätta sig där och meta. Men när man väl satt där var man så inne i fisket att man inte hade en tanke på att det bara var 70 meter till andra änden. Fisket var inte riktigt som jag föreställt mig! Mycket svårare.

En helt perfekt kväll som avslutades med att jag fick en +10 Ib karp på take apart. Gissa om den drog lite.. Feg som man var tog det sin tid att få in den. Phil däremot han hade en annan taktik, bara dra och se till att få upp dom så fort som möjligt, jag var helt häpen! Hur kunde spöna hålla? Jo man tar bort toppen på take apartet och sätter en pttf bush i andra sektionen(!!). Visst, man tappar lite i längd men det tjänar man på i slutänden i varje fall. Spöt håller och man kan verkligen få hydro elasticen att fungera optimalt.

Fredag den 3:e okt packade vi om bilen 5 ggr för att få in alla och allt. Christie packade deras väska två ggr. Tillslut hade vi fåt in allt i bilen och vi åkte ner till butiken och plockade upp mäsk, casters, mask, burk skinka och majs som vi beställt tidigare från Phils lokala butik och satte av mot Cornwall och Whiteacres. Efter en bilresa på ca 5 timmar var vi framme.

Kunde se på Phil att det var något speciellt att komma tillbaka, han sprang runt i mörkret i mer än en timme och visade mig en massa olika sjöar, pegger och taktiker som kunde vara bra om man kom på dom. Jag såg ingenting och hade ingen aning om vart vi var men det var ändå kul. Efter det tog vi en tur in på klubbstugan. Och vilken klubbstuga! Stort som ett medelstort disco i sverige, bar på på 15 meter, 4 bartenders, scengolv, dj bås och en massa lampor och rök. De hade tillstånd till 600 pers!Vi kom dit just när de hade prisutdelning för veckans tävlingar och fick se hur en prisutdelning går till där. Sporrade LITE till att försöka knipa en bra placering.

Lördag tränade vi två pass i två olika karp sjöar. Jag lärde mig en massa hela tiden och det började kännas bättre. Söndag blev det också ett träningspass. Vitfisk i en dam. Fick bra med skimmers och det kändes som ifall jag skulle ha en chans till en bra placering var det här den skulle komma.

Lottningen gick till så att man lottades in i olika Pooler. Sen lottades det 4 sektioner i varje pool. Poolerna roterade sedan runt i de olika sjöarna så man fiskade egentligen bara mot de som var i samma pool, en dag i varje sjö. Jag och Phil kom så klart i olika pooler… Vilket ledde till lite mera tänkande då man var tvungen att ta bil till flera av vattnen. Men det löste sig bra. Och jag slapp köra bil, vilket nog var tur. Poängen räknades så att om man vann en sektion fick man 9 poäng, 2:an fick 8 poäng ock så vidare ner till sista man på sektionen som fick 1 poäng.

Lottning, kolla lokalen… klubbstuga…

Första dagen flöt på och jag slet från peg 22 i Bellinge, samma sjö som vi tränat i på lördagen. Steve Ringer på peg 20 fick en hel massa fisk,138 Ib och ledde klart. Jag lyckades tillslut få 7 karpar och en ruda. Fiskade 16 meter åt vänster under några buskar ½ meter från land. Total vikt ca 15 Ib. Räckte inte så långt och jag kom 6:a av 9:o.Krokade i en stor karp när det var ca 10 minuter kvar. En riktig best som lyckades med konststycket att bottna röd hydro! Har ni aldrig sett en röd hydro kan den närmas jämföras med gummit på en whopper droper slangbella… Det känns omöjligt att bottna en sån. Troligen var den felkrokad. Hur som helst simmade fisken förbi en liten bro där det stod två arrangörer och väntade på invägningen. Gick ett sus genom båda och den ena sa 20-25 Ib minst! Men fisken hade starkast vilja och stack av. Har man en krokad fisk när det är ½ min kvar skriker man bara att man har fisk på så har man 15 min på sig att få upp den.

Phil fiskade första dagen i Porth, vatten reservoar med vitfisk. Han fick ihop 8 Ib och kom 4:a på sektionen. Feeder efter skimmers var det han satsade på.

Andra dagen kom jag att fiska i Pollowen. Mitt i området där man bor. Knappast värt att åka bil dit. Det bästa av allt var att när man kånkat ut prylarna och satt upp sina tre toppar och feederspö. Hade man lite över en timme kvar till fisket började och man kunde då gå in på frukost haket och ta sig en kopp kaffe innan det var dags att ge sig ut i regnet igen. Helt lysande!

Phil fiskade Bellinge som jag fiskade dagen innan och fick slita hårt för sina fiskar. Inte förrän sista 1½ timmen fick han igång några karpar och han fick tillslut ihop 36 Ib tyvärr räckte det inte längre än till en 8:e plats på sektionen om jag inte minns fel.

Jag drog peg 28 och kunde fiska mellan två öar i öppet vatten med feeder. Började fiska med hair riggad kub kött och små bitar i feedern men fick ingenting så jag gick in på take apart istället. Här gällde det att få igång fisken i mellanvattnet, något jag inte hade en aning om hur man gjorde så jag vart totalförnedrad. Fick ihop 8 Ib och kom 8:a på sektionen. Nämnas bör att killen till vänster hade 48 och killen bortanför honom 159 Ib… Men efter som vi fiskare har en väldig förmåga att leta orsaker och bortförklaringar kan jag bara peka på en sak som skulle visa sig löpa genom resten av veckan. Fisken grupperade ihop sig på vissa peggar och verkade inte flytta sig. Killen som hade över 150 fick de första 8 karparna utan att mäska någonting. Dom var där från början och vi såg redan innan fisket började hur som for upp Killarna på andra sidan var på min sektion och ner i vattnet. Han fiskade burkskinka som han loose .. feedade kontinuerligt. Totalt gjorde han slut på 3 burkar.

Något annat som var ganska intressant var att sektionerna inte var sammanhängande utan jag fiskade mot två killar som satt på andra sidan, de hade och så öppet vatten eller kunde fiska mot hörnet på en ö. Allt för att dessa peggar brukar fiska annorlunda än övriga peggar i sjön. Tänk om man skulle göra så i sverige… man skulle bli idiotförklarad direkt! Men där var det ingen som klagade utan alla gillade läget och fiskade på.

På kvällen stack jag upp till klubbhuset och kollade in dagens resultat. När jag var där kikade jag in i "discot" och där var det barnklubb i full gång. Mighty Maggots! En kille utklädd till maggot(mighty maggot) kutade runt i lokalen och lekte med ungarna till dessas stora glädje, säkert föräldrarnas också. Coolt var det i varje fall!

Onsdag: Min pool lottas mellan tre små sjöar, drar Trewlone. Peg 26. En liten avlång sjö med en ö i mitten som alla kan fiska emot. Börjar med feeder och får en karp ganska fort. Sen inget mera. Fiskar på andra kanten och upp mot första men får ingenting. Drar mig till minnes att Phil sagt att man kunde testa att fiska extremt nära kanten fast det var så lågt vatten, 20cm… Testar det och där hittar jag karparna. Får 7 st sista timmen och 20 skimmers. Får ihop 20 Iboch kommer 4:a på sektionen. Vinnar vikten var 88 Ib. Jag slår i varje fall båda mina grannar ordentligt så det känns bra trots att jag fick fisk så sent.

Phil fiskar Pollowen. Peg 20. Han får en fin karp på 12 Ib. Och ett par till men det räcker inte så långt mot dom som satt på andra sidan sjön. Tror att han hade runt 20 Ib och blev 6:a.

Nästa dag fiskar jag i Gwene samma sjö som vi tränat i en eftermiddag. Drar peg 54 också den en delad sektion. Här var det lite mera ojämt för att inte säga helt odugligt där jag satt, 52-54. Vi vart 8,7,9 på dom peggarna. Fick en karp ganska fort på feeder, majs på kroken, men sen var det dött, slet ihop 9 Ib om jag inte minns fel. Blev sist på det. Steve Ringer, erkänd bra karp fiskare, satt på 52 och fick ihop 19 Ib näst sist. Andra änden på sektionen fiskade helt otroligt bra, lägsta vikten där var lite över 100 Ib. Segraren hade 178 Ib. Folk som jag pratade med sa att man var tvungen att ha vind för att kunna få någon fisk, satt man i lä var det kört. Något som verkade stämma. Nästa dag fiskade Phil samma sjö och satt i lä, inge bra!

Fredagen kom fortare än man kan anan. Nu var det dags, vitfisk och inga konstiga karpar som man inte fattar ett dugg av. En mört är en mört, eller?

Drar peg 36 en bra bit bortanför där vi tränat. Men full av självförtroende börjar jag med feeder och koppar i mask på 13 meter. När det gått lite över en timme har jag tappat 10 skimmers och blivit av med 9 tafsar till gäddor! Har endast lyckats landa två små. Nu fick det vara nog, kastar hälften så långt och tänker att jag kanske kan låta gäddan/orna hållas där ute och försöka få igång fisken kortare. Funkar inte, men jag lyckas med konststycket att få en liten karp i en sjö där ingen tidigare fått karp under 20 Ib. 3 timmar kvar när jag testar take apartet. Får en abborre direkt sen dött. Konstigt. Drygt två timmar kvar får jag en mört on the drop. Följt av ett par till. Drar upp 5:an och får igång mörten på kortspö, till engelsmännens långa miner. Hahahaa. Drar ca 100 sista timmen och får ihop just under 11 Ib. Kommer trea på sektionen. Killen som vann hade 14 Ib och 2:an 1 oz mindre.

När nästan alla hade vägt kommer killen som fått stryk med 1oz springande på banken skrikande att han hade en skimmers kvar i nätet! Clint Eliot(arrangör) är obeveklig och säger cool lugnt -:Let that be a reminder… Till saken hör att killen nu vart tvåa på sektionen. Tidigare i veckan hade han haft resultaten 1-1-2-4 och nu en 2:a till. Hade han fått 1:an, som han skulle haft om han kollat sitt nät bättre, hade han inte bara vunnit sektionen, han hade vunnit hela festivalen! Nu vart han 6:a och fick £600. Hade han vunnit hade han fått £2000, Preston take apart för £2000, preston box och en massa andra prylar. Undrar just hur bra han sover nu för tiden…

Phil fiskade Marlow sista dagen och gjorde det bra. Från peg 16 lyckades han dra upp lite över 40 Ib små karp och kom 2:a endast slagen med 1 Ib. Phil fiskade meat och casters medan killen som vann loose feedade casters och fiskade två Excallibure in action, röd hydro… röda maggots på kroken. Phil missade väldigt många napp efter som burk skinkan inte sitter fast så bra på kroken. Och den vi använde sista dagen inte var av samma kvalite som den vi först hade.

 

På fredagen kom två vänner till Phil och bodde sov över hos oss och kväll ägnades åt prisutdelning och partaj utöver det vanliga, jag försökte lära engelsmännen att dricka ren sprit och dom gjorde sitt bästa för att få i mig så mycket öl jag klarade, och lite till.

Prisutdelning med rök och häftiga lampor Phil blickar ut över andra änden av lokalen.

Lördag var alla lite bakis så vi käkade frukost kl 12 i Cornwall nere vid stranden. Riktigt surfar hak. Kanon käk och där kände jag mig som hemma mer än någon annanstans. Lugnt och avslappnat som det bara kan vara i dessa sammanhang. Efter det tog vi en uppfriskande promenad på stranden innan vi satte oss i bilen och körde hem till Phil och Christien.

Söndag tog Phil med mig till ett annat Fishery som heter Makins. Ett om möjligt ännu mera otroligt ställe. Över 680 permanenta peggar. Säkert 20 sjöar. Det här överträffade alla mina vildaste fantasier när Phil började berätta om att det på sommaren var 25 meter kö från parkeringen för att få en ledig peg i någon av sjöarna. De som jobbade där gick runt med kom radio och, peg 27 på sjön… ledig, då kan du gå dit. Tack tack. Så pep fiskaren iväg.

Var det sedan så att det började kurra i tarmen var det bara att fånga någon av de anställdas uppmärksamhet och beställa en burgare och cola så ropade dom in beställningen och 10-15 min senare kom det en kille springande med din mat…! Man kan inte riktigt förstå hur det kan vara möjligt.

Vi fiskade lite methood feeder och take apart den dagen. Jag fick ett par karpar på feeder och krokade i en jätte på take apartet. Den gick rakt upp i ytan och hoppade, så gott den kunde. Lite över en meter lång och skapligt fet! Plasket som vart hade lätt kunnat uppfattats som om det var jag som ramlade i. Inte mycket att göra, fisken hade en klar vilja och drog sin väg.

Phil fick också denna igång fart på karparna på kort take apart. Han drog den ena efter den andra. Men också han hade några riktiga bestar på som tog både krok och flöte, 0,16 rakt igenom…

 

Makins var helt otroligt stort. Det var riktigt svårt att få grepp om vart man var ibland alla sjöar.

 

 

 

 

Efter det var det bara att åka hem och packa det sista. Ett par öl på krogen och i säng. Upp tidigt dagen efter och flyga hem. Så var denna fiske resa till ända.

Hur ska man då sammanfatta en sån här vecka? Hmm, det går inte riktigt. Jag tror inte jag har smällt alla intryck och upplevelser. Konkret kände jag att jag inte vill åka hem. Jag stannar. Var riktigt sugen på att stanna en vecka till och fiska Skol masters. Men någonstans måste det vara nog.

Fisket var mycket enklare. Inte fisket i sig men att bedriva fiske. Allt man behöver är ett starkt take apart, tre toppar, ett feederspö kanske ett waggler spö och eventuellt ett magin pole för riktiga bagging dagar. Inget ställe vi fiskade var djupare än 2½ meter.

På morgonen går man ner och köper de beten man behöver. Inget strul med någonting. Man kan fundera på taktiken ända till sista sekunden, beten finns alltid tillgängligt.

Kostnaderna blir inte lika stora heller, till att börja med är det ingen som har monopol på maggot så de kostar 1/3 del av här. Mäsk är inte nödvändigt, och används det så används det i mycken liten mängd. Vi köpte 15 kg att dela på, då fiskade vi 4 pass i vit fisk sjön och hade ändå 4 kg över när vi skulle åka hem. Sen finns möjligheten att gå med vinst, inte svensk vinst där man faktiskt i praktiken aldrig kan gå med vinst om man räknar in alla utgifter. undantaget är de gånger en super pool har arrangerats. Här satsade jag £10 per dag hos en book maker på att jag skulle ta en sektions vinst. Vann jag fick jag 12* pengarna + £25 för sektions vinsten i sig. Lyckades jag dess utom vinna sjön/poolen fick jag ytterligare pengar, £50 om jag minns rätt. Men genom en sektions vinst kan man få tillbaka startavgiften för hela veckan, start avg £110. Två sektions vinster på en vecka om allt är betalt. Visst det kanske är lite övermodigt att tro att man som svensk ska kunna komma dit och ta en sektion men det är definitivt inte omöjligt. Rätt lott, rätt dag och rätt tid så är den där.

Visst var det peggigt men det är nog något som man får leva med. Hur som helst hade jag en fantastiskt kul tid där och jag lärde mig mer om karpfiske än jag kunnat drömma om. Varje gång man krokar i en karp på take apartet är det vart varje minut och timme som man suttit utan fisk. Då glömmer man ganska snabbt att killen till vänster har 150 Ib och du endast en karp.

 

Ska man försöka dra en parallell till Sverige och den debatt som du är på tapeten med landslag, GP serie vara eller inte vara, festivaler och alternativa tävlingar så är det inte så svårt.Tyvärr måste jag säga att vi aldrig kommer komma dit dom är idag. Det spelar ingen roll hur vi satsar våra resurser. Skulle vi mot förmodan komma dit så kommer det ta i vart fall 30-40 år. Vem orkar jobba gratis så länge?

Har vi som mål att få fram flera tävlings metare så måste det till alternativ. Det ska inte behöva vara så krångligt och besvärligt att fiska en tävling. För en nybörjare kan jag förstå att det verkar omöjligt att nå resultat och framgång. Det är som sagt lätt att man stirrar sig blind på hur bra alla andra är. Eller vad de har för prylar.

Därför tycker jag att man ska ha mera lokala serier och tävlingar. Där man kan bygga kunskapsnivån. När man känner sig mogen för andra tävlingar så tar man steget och åker på någon av de större tävlingarna.

När det gäller landslag tycker jag man ska ha någon form av GP serie kvar så länge bredden inte är större än den är idag. Skulle vi vara 2000 tävlings metare i Sverige med en topp som klar urskiljde sig från övriga skulle jag kunna se att man gjorde det på ett annat vis. Men i dagsläget tror jag ändå på att man ska ha ett rikstäckande kval för landslaget. Jag tror inte på att man ska dela upp kvalen på syd, väst, öst. Jag ser hellre att det som är intresserade av att komma med i landslaget offrar fyra helger per år på att kvala dit. Säg tre dubbel helger där 4 tävlingar räknas. Sedan en final, tre tävlingar på en helg. Årets final med 4:a tävlingar höll i varje fall på att ta livet av mig. Allt för mycket stress, slit och släp mellan tävlingarna. För att inte tala om när man sedan skulle köra hem på kvällen…Vi var nog alla en trafikfara.

Det skulle ge utrymme för det allra viktigaste, bygga bredd med lokala tävlingar och arrangemang. Om man skulle arrangera alternativa intressanta tävlingar på hemma plan är min förhoppning att man i slutänden endast ska få med dom som är intresserade av landslagskval på GP tävlingarna. Då finns möjligheten att välja vad man har för mål med sitt fiske samt att man kan "fiska upp sig" både vad gäller kunskapsnivå och motstånd. Det sätter så klart stort tryck på oss som metare/arrangörer, vi måste då arrangera tävlingar och vara framåt för att föra fram metet.

Jag tycker man kan dela upp dessa GP tävlingar i två klasser, en för de som vill vara med och försöka kvala in till Finalen och en för de som inte har det intresset. Det behöver inte vara svårt att genomföra. Sätt alla som är intresserade att kvala in till finalen på samma sektioner och de som inte har det intresset på de andra sektionerna. På så vis kan man också få bort betydelsen av kanter för de som vill kvala. Man sätter dom i mitten. Då kan man också om man så önskar använda olika regelverk, ett för kval och ett för övriga.

Vad som slog mig mest när jag var i England var den mängd metare som bara "nöjes metade", det finns knappt här. Här kretsar det mesta kring spinn fiske när det gäller nöjes fiske. Kunskapen många av dessa hade var också anmärkningsvärt hög. Hela familjer var ute och metade. Och frågade man 100 av dom så kan jag svära på att inte mer än 50 visste vem som vann VM i år. Ingen var intresserad. De var mera intresserade av vem som vann den lokala tävlingen i onsdags eller vad killen som vann lördags tävlingen fiskade för metod. Ingen av dessa hade heller någon förhoppning om att komma med i ett landslag, deras fokus låg på att kanske försöka ta en plats i klubblaget och få chansen där.

Det är den vägen jag tror vi ska gå. Då kommer alla bitar att falla på plats. Det ena leder till det andra. Fortsätt att arrangera tävlingar på hemmaplan, även om intresset ibland kan vara svalt. Man måste jobba långsiktigt och försöka bygga något för framtiden. Titta bara på de lokala tävlingarna som idag har blivit ganska stora och som fortfarande växer, jag tänker på Superkardull som växt från 5-7 deltagare när vi startade för tre år sedan till idag då vi i dagsläget är 27 anmälda. DM serien i dalarna som bara växer och växer. DM i Södermanland som lockat flera deltagare i år än på många år. Listan kan göras lång.

Åsikterna och idéerna är många men jag tror att det här är rätt väg att gå. Vi måste på något sätt skapa bredd. Utan grund att stå på har vi ingenting att bygga vidare på. I slutänden tror jag det här kommer gynna både metet och landslaget. Läste Arnes inlägg på Super kardull pokalen… mete torget om att det ungefär hade vart samma antal metare när han började(-85) som i . dagsläget. Är det så har inte metet tappat så mycket. Några har hoppat av, andra har kommit till. Kan vi då öka deltagarantalet med bara 10% de närmsta 5 åren har vi gjort något mycket bra. Vore intressant att gå tillbaka i gamla resultatlistor och kolla hur metet utvecklats sista 20 åren. Vi kan inte tro att vi ska vara en stornation i mete inom säg 5 år, det är omöjligt. Men realistiskt skulle vi kunna öka både antalet metare och resultat på internationella tävlingar om vi organiserade oss bättre och jobbade mot ett gemensamt mål. Kan vi bara lyckas få med några till som metar tycker jag vi har lyckats. Varje ny metare som kan rekryteras får ses som en framgång.

Jag tror ändå på att det måste bli enklare att meta, samt att fokus måste ligga på något annat än landslaget. Har man inte samma åsikt kan jag rekommendera att man tar en tur på en festival, då ändrar man ganska snabbt prioriteringar. I varje fall gjorde jag det…

Sugen på att åka dit? Kolla deras hem sida, www.whiteacres.co.uk, eller kontakta mig så förmedlar jag gärna bra kontakter.

Fredrik Andersson